Vi lever i en värld som är uppfylld av varor, tjänster, industrier, fabriker, företag,verkstad, affärer, mm. Vilka är resultaterna av vårt arbete i den internationella samhällsklassens arbetsprosess? Det framgår av FN s årsredovisning att brutto nationall produktionerna (BNP) stigit betydligt runt om i världen. År 2003 har BNP/Capita rapporterat 19 länder med siffror mellan 30 000 till 70 000 US-dollar, trenden visar att höjningen kommer att fortsätta i samma takt år efter år.
Bland de 19 lnderna ligger Norge p andra plats med 43000 US-dollar, Danmark p sjtte plats med 34737, Finland p trettonde med 31206 och till sist Sverige p nittonde plats med 29898 US- dollar. Hjningen av BNP mellan r 1999 - 2000 fr de fyra sistnmnda lnderna r oerhrt hg. Norge har upplevt en kning motsvarande cirka 8000 US-dollar, Danmark 1884 US-dollar, Finland 6100 US-dollar och Sverige omkring 3000 US- dollar under denna perioden. Nr vi gr genom dessa siffrorna kommer vi fram till tv viktiga frgor. Fr det frsta, vilka har producerat denna BNP(och dess respektive varor och tjnster) och hur gick det till att producera? Fr det andra, vart tar resultatet av produktionen, tillverkningen och de sociala tjnsterna som motsvarar denna astronomiska BNP, vgen?
Svaret p den frsta frgan r inte srskilt komplicerat. Kortfattat nmnde vi i frsta stycket om var produktionerna kommer ifrn, de nationella ssom de internationella intkterna. De som frnekar denna tydliga verklighet fr istllet prova den p ett praktisk stt! Om man lter vrldens arbetarklasser stanna hemma i bara 2 dagar, skulle resultatet bli frdande fr kapitalet runt om p jorden och vrldens styrande ekonomiska och sociala system skulle strandas. Vi lmnar detta temaet och gr istllet direkt till den vsentliga frgan: Vart tar det jttelika BNP, som vi skapar rligen i vrt samhlle och vr vrld, vgen? De genomsnittliga lnerna fr 80% av Norges och de andra nordiska lndernas arbetarklass ligger under 18000 kr per mnad. Detta innebr att rsinkomsten fr en familj med fyra medlemmar i Skandinavien kan utrknas med fljande siffror:
2.170 000.12 = 408 000 kr ( frutstter att de bda vuxna har arbete och att de jobbar heltid)
2. 1000. 12 = 24000 kr (Barnbidrag ) 408000 + 24000 = 432000 ( familjens hela rsinkomst)
Givetvis finns det mnga familjer i de 4 nordiska lnderna som har en rsinkoms som inte nr en s hg niv. En del av arbetarklassen r helt lgavlnade, en del r arbetslsa och deras ersttningar ligger p grnsen til fattigdomsstrecket. Mnga r kort - eller lngtids sjukskrivna och under sjukskrivningstiden frlorar de en betydlig del av sina inkomster. Trots dessa avgrande faktorer, verser vi skillnaderna och utgr frn den benmnda genomsnittliga rsinkomsten, dvs 17000 kr per mnad och person.
Ovasett vilket land lntagarna bor i er de obligatoriskt skattepliktiga, de betalar mellan 30% till 36% skatt til staten eller kommunerna. Det Skandinaviska vlfrdsystemet finanseras med hjlp av dessa skattepengar. Detta vill sga att alla sociala frmner och mjligheter som existerar i lnderna i form av vrd, skola, barnomsorg, ldreomsorg och olika frskringar eller ersttningar, bara r en del av arbetarklassens arbetsresultat. Trots att vlfrdsystemets kostnader betalas av oss sjlva, betalar vi ocks dyra avgifter fr omsorg, vrd, vgverk och andra delar av systemet. Detta betyder att vi ocks frlorar en vsentlig del av vra rsinkomster.
Med dessa frklaringarna i vrt minne kan vi terkomma till huvudfrgan. Vad hnder med de gigantiska bruttoproduktionerna som skapas rligen av vrt arbete i de 4 lnderna? Den samma frga stller sig den internationella arbetarklassen mot den styrande, brutala och barbariska kapitalistiska samhllsordningen som tyvrr existerar runt om i vrldens idag. r 2003 kostade en US–dollar, enligt dvarande valutakurser, omkring 7 norska och 8 svenska kronor. BNP/Capita p 43000 US-dollar i Norge mosvarar 1 204 000 kronor per r fr en familj p 4 medlemmar. Skillnaden mellan denna siffran och familjernas genomsnittliga rs inkomst r 772 000 kronor, vilket r cirka dubbelt s stort som familjens sammanlagda intkter under ett r. I en familj jobbar tv och ibland bara en av de vuxna, de bidrar till att skapa minst 1 204 000 kr/r men tjnar i bsta fall ngot mellan 204 000 till 408 000. Vart tar resten vgen? D.v.s vart tar andelen mellan cirka 800 000 till 1 000 000 kronor vgen? Detta r den viktigaste och mest grundlggande frgan fr oss inom den internationella arbetarklassen runt om i vrlden. Allt som finns i vrt samhlle i form av vlfrd och sociala mjligheter finansieras av vra utbetalda skatter. Samtidigt som vi betalar massor av avgifter till vrd, omsorg, tjnster och andra vlfrdsomrden. Vi har betalt allt mer, men har frlorat ngonstans mellan 800 000 kr till 1 000 000 kr av vr rliga arbetsresultat. Varfr ska det vara s? Vad hnder med de stora gigantiska mngder av det som vi skapar och producerar r efter r och generation efter generation? Det gller inte bara oss i Norge eller i Skandinavien, utan hela vrlden.
Svaret p denna frgan r heller inte s krnglig eller tvetydig. Vi i arbetsklassen fr bara en mycket liten del av det vi skapar, medans resten av de astronomiska siffrorna som skapas genom vrt arbete frvandlas till kapital, kapital och nnu mer kapital, detta har tyvr inte arbetarklassen ngon makt ver
De varor och tjnster som skapas av vrt arbete, omvandlas till kapital som gs av kapitalister, dvs statliga, kommunala och internationella fretag eller finansiella organisationer. Kapitalet str ver oss alla och r den enda makt som styr hela vrlden genom att fatta beslut om ting som berr alla vrldsmedborgare. Kapitalet r en envldigt styrande kraft som bestmmer om vi ska leva eller inte, vad som ska tillverkas eller inte tillverkas och hur stor mngd varor och tjnster som fr skapas. Fr vi chansen att slja vr arbetskraft? Eller MSTE vi kastas in i arbetslshetstrsket? Var ngonstans fr vi lov att bo och verleva? Kapitalet faststller ocks vilken stor andel av produktionerna som ska g till nya accumulationer och hur mycket eller rttare sagt hur lite som gr till arbetarnas egna frsrjning? Alla dessa prestasjoner r kapitalets grundlggande vsen och drfr frvandlas arbetarklassens nationella och internationella arbetsprodukter till nya kapitalaccumulationer, samtidigt som arbetarnas livsvillkor och deras existensminimum krymper kraftigt r efter r.
Under de senaste decennierna har vi stndigt frlorat verallt i vlden, arbetslsheten har kat medans arbetslshetsersttningar har sjunkit mrkbart. Socialfrskringar och det sociala skyddsntet har frsmrats mrkbart samtidigt som sociala avgifterna har kat kraftigt. Antalet skolor i norden har blivit frre och undervisningen har frn alla hll och kanter frsmrats, tillgngen p sjukhussngar har halverats och vrdsystemet skadats och i visa fall krossats. Missbruksproblemen har kat kraftigt och frsljningen av narkotika har stigit vldsamt, fattigdommen vxer och fler och fler mnniskor blir hemlsa p olika hll.
Runt om p jorden r situationen skrmmande mycket vrre n vad vi upplever her i i Norden. En miljard mnniskor av vr internationella samhllsklass r arbetslsa! Cirka 3 miljarder mnniskor lever p en dagsinkomst p mindre n tv US- dollar, 1,2 miljarder mnniskor lider av brist p dricksvatten och har ingen tillgng till vrd och skola. Varje minut dr minst 20 barn av hungersnd, varje r svlter delar av jordens befolkning och flera delar av vrlden frbrnns i krig, fattigdom, hemlshet, diktatur, frtryck, tortyr och brist p sociala rttigheter. Alla omnskliga trender kar med hg hastighet runt om i hela vrlden, allt detta r fljden av kapitalets ml att hja vinster, bana ivg till strre, djupare och hrdare exploatering av arbetskraft som leder till ny hg kapitalaccumulation. Det r kapitalens vg och vsen att expandera sig mer och mer samtidigt som det exploaterar arbetarklassen intensivare och hrdare.
Efter denna korta beskrivningen av kapitalens rutinerade prestationer mot samhllsklassen, stller vi oss frgan om vad vi kan eller mste gra? Svaret r tydligt! Det finns ingen annan vg frutom att bekmpa kapitalismen, men hur? P vilket stt och med vilka medel? Historisk har mnga grupper, partier, socialrrelser och statliga makter kmpat kampen mot kapitalismen, men deras politik och lsningar har nd varit en form och kanske den vrsta formen fr kapitalism. Mnga fackfreningar och socialdemokrater kallar sig arbetarklassens representanter, men de har gjennom tiderna lurat oss! De har bara haft uppgiften att frebygga kampen mot kapitalismen samtidigt som de prvar vertyga oss om tron p kapitalismens evighet. De har alltid frsvarat det kapitalistiska systemet och ptvingat oss att tolerera allt missde som kommer av lnslaverisystemet. Vr klasskamps ndaml ska leda till borttagning av kapitalismen, samtidigt som vi mste koncentrera oss p vra aktuella frvntningar, som vi beskriver nedan.
1. Lnerna mste rknas ut i frhllande till brutto nationella produktionernas storlek, den genomsnittliga BNPn i norden fr en vuxen och ett barn r omkring 500 000 kronor. Hur mycket av detta beloppet som ska betalas ut som ln, g till nya investeringar och utvecklingen mste f bestmmas av oss arbetare och inte av blodtrstiga kapitalister.
2. Vra arbetsprodukter r en del av den nationella produktionen, de nordiska fretagen r delar av stora multinationella koncerner som exploaterar vrldens arbetarklass. En del av vrat BNP mste g till de antikapitalistiska internationella arbetsrrelserma i andra lnder, framfr allt till de asiatiska, afrikanska och latinamerikanska lnderna.
3. Alla som r ver 18 r och bor i norden br ha en fast mnadsinkomst p ver 20 000 kronor efter skatt. Detta borde glla alla oavsett om de r sysselsatta, arbetslsa, mn, kvinnor, Norsk, Svensk, Finsk, Dansk och ven personer som r fdda i andra delar av vrlden.
4. Arbetslsheten r kapitalismens obligatoriska och oundvikliga freteelse, det r inte de arbetslsa som r skyldiga Det r det kapitalistiska systemet som br all skuld! Privata, offentliga och statliga sektioner sparkar p mnniskor och kastar dem till arbetslshetstrsket. Drfr krver vi en fast mnadsinkomst till alla arbetslsa, summan ska vara exakt lika stor som arbetarnas mnadsln.
5. Hela vlfrdssystemet mste bli kostnadsfritt! Vrd, barnomsorg, ldreomsorg, skolor och olika sociala tjnster br bli grattis fr alla. Det befintliga sociala skyddsnten i norden finanseras av medborgarnas skatt! S lnge som mnniskor betalar skatt mste de befrias frn alla former av sociala avgifter.
6. Barn och ungdomar under 18 r mste berttigas till en fast mnads inkomst som verstiger 3000 kronor.
7. Fackfreningar i nordiska lnder och i hela vrlden representerar inte oss och inte heller vran antikapitalistiska kamp och vra frvntningar. De r en del av kapitalismens organiserade myndigheter som har uppgiften att kontorollera och kmpa emot vran klasskamp. Vi mste omorganisera oss i en tydlig och radikal antikapitalistisk rrelse! Det r vran kamp mot kapitalism som mste organiseras, vi mste bilda arbetar rd p varje arbetsplats samtidigt som vi mste frena oss i en riksrds organisation. Alla arbetare ska vara lika delaktiga i vrt rd, alla ska bli informerade om allt och alla ska vara med och bestmma allting. Byrkratin i varje form och niv ska tas bort och ingen kommer att bestmma ver ngon annan.
